Helene Ahlson

Kategorier
Läs mer

TANKAR, KÄNSLOR OCH REFLEKTIONER…DEL 1.

juni 16, 2017

Tillbaka på svensk mark nu och ska försöka sätta mina tankar från den här ”resan” i print.

Det har verkligen varit en resa som innehållit allt; med- och motgångar, bra och sämre dagar, stenhårda pass, sömnlösa nätter, energiboostar och flow i livet, fantastiska människor och vänner som peppat och följt med mig ”side by side”. Det har varit många tankar och funderingar längs hela dieten, jag har varit på väg att kasta in handduken ett flertal gånger, men aldrig gjort det. Att ge upp är det sista jag skulle göra… Men det har verkligen inte bara varit tufft, det har varit roligt, lätt och givande emellanåt och framför allt väldigt lärorikt!

Det kommer bli mycket text i kommande blogginlägg så läs på egen risk. 😉 Jag väljer därför även att dela upp detta inlägg i två stycken blogginlägg då ni annars förmodligen kommer få en roman att läsa.

 

Jag vet egentligen inte vart jag ska börja någonstans, men eftersom jag redan har skrivit av mig en del under själva dieten så kommer jag inte lägga mer energi på det utan fokusera på tiden efter att jag satte mig på planet mot Marbella och Olympia Amateur. Jag tar vid där sista blogginlägget slutade med andra ord…

Som ni vet var jag denna gång tvungen att göra en så kallad vätsketömning för att försöka få bort så mycket som möjligt av den vätska som min kropp så gärna benhårt ville behålla. Tankarna kring hur det upplägget såg ut finns i föregående blogginlägg.

När man gör en vätsketömning så vill man som sagt få ut så mycket vätska som möjligt som man har mellan hud och muskler i kroppen, detta så klart för att få musklerna och dess konturer mer synliga. Och som ni säkert kan räkna ut själva så sker ju det här genom att man kissar ut vätskan. Och ja, jag kan väl erkänna att jag aldrig sprungit på toa så mycket någonsin som jag gjorde de första dagarna under den här tömningsveckan. Jag tror jag hann med 5 toabesök på Arlanda innan jag ens hann boarda på planet! Och då ska vi inte glömma att jag även var tvungen att stanna taxin på vägen ut till ARL en gång för att springa in på en mack! Haha….detta är nog lite extremt tror jag, men jag är INTE van att dricka 6l vatten dagligen! Kisseriet fick jag garanterat igång och det fortsatte fram till fredagen i alla fall då det äntligen lite smått började klinga av något.

 

Jag landade på Marbella onsdag natt och hela torsdagen och fredagen (varje enskild minut) gick åt att fullständigt fokusera på dieten, formen och tävlingsförberedelserna. Vilket innebar följande:

Sova ut.

Vägning + formkoll, bilder skickades till mitt bollplank hemma i Sverige Ulf Björnfot som varit min största klippa de sista veckorna.

Promenad med mycket kläder i 30 gradig värme (för att svettas ur vätska).

Hem och vila under flera täcken (av samma anledning som promenaden).

Formkoll, bilder skickas igen.

Lätt styrketräning av överkroppen samt stretch och posering.

Hem och fortsätta vila.

Formkoll, bilder skickas igen.

Lördagen spenderades mycket nere på tävlingsarenan för att heja fram mina vänner från Sverige som tävlade då. I övrigt vilade ag endast med något undantag för posering på kvällen.

 

Mat och vätska styrdes hela tiden efter hur formen tog sig timme efter timme, men from fredagen så ökade jag upp kolhydraterna en hel del för att få vätskan som fanns mellan hud och muskler att transporteras in i musklerna istället. Detta gör att man torkar ut ännu mer samt får ett ”tryck” i musklerna som gör att man ”växer” volymmässigt.

 

Fredagen spenderades även nere på arenan då man skulle registrera sig inför helgens tävling. Vi Bodyfitnesstjejer väger inte in oss som övriga atleter gör i klasserna Bodybuilding och Womens Physique, utan vi mäter endast in oss. Normalt så tävlar jag i klassen som heter BF -163cm, men nu den här gången så mättes jag upp i klassen ovanför (-168cm) av någon underlig anledning. Jag hade tydligen växt 0,7cm (!), hur nu det ska ha gått till. Men där och då är det inget som man kan göra något åt, utan bara att acceptera och byta klass helt enkelt. Detta gjorde att jag kom att bli den kortaste i klassen med 1-1.5cm upp till näst kortaste tjejen i samma klass. Längre tjejer är ofta även större volymmässigt vilket stämde den här gången och det kan ha varit en av anledningarna till att jag hade lite svårt att hävda mig den här gången. De som såg tävlingen från publiksidan sa att jag borde gått i min vanliga längdkategori för att komma till min rätt mer. Men även om det var så att jag var något mindre än dessa tjejer så tror jag även att det var flera andra saker som spelade in när jag inte lyckades ta mig till final den här gången.


Bild: 3dygn emellan bilderna.

 

Jag lyckades droppa över 4kg i ren vätska från att jag landade på Marbella onsdag natt till tävlingsmorgonen på söndagen, vilket är mycket på min lilla kropp! Men enligt mig hade jag behövt ytterligare ett par dagar för att komma i den hårda formen som jag brukar tävla i och även önskade att komma i på den här tävlingen. Jag tror att om jag lyckats pricka formen och hårdheten ytterligare snäppet bättre så hade jag förmodligen kunnat visa upp en ännu bättre Helene på scen.

 

Även om jag inte är nöjd med utgången av tävlingen så är jag ändå nöjd med min prestation både under hela dieten samt de sista dagarna väl på plats fram till dagen D. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte hade kunnat ge mer av mig själv och gjort något mer, för jag kämpade varenda liten minut för att toppa formen så mycket jag bara kunde!

Jag var rätt trött och sliten när tävlingsmorgonen väl kom, vilket jag är rätt ovan vid att vara på grund av att jag i stort sett aldrig annars behöver göra någon vätsketömning.  Som pricken över i-et så sov jag knappt något alls sista natten, så jag levde på glädjen att få stå på scen, värmen och solen samt all kärlek från alla runt om kring mig den dagen.


Bild: Magisk bikini by AKK Design, Sthlm.

 

Tyvärr gjorde kombinationen av en ganska hård tömning och värmen att jag fick kramper i vaderna på scen och detta gjorde i sin tur att hela min posering stördes. Så summa summarum så tror jag att följande saker kan förbättra mina förutsättningar till en bättre placering nästa gång på scen:

Komma in hårdare utan att behöva göra en vätsketömning.

Och då på så sätt undvika risken för eventuella kramper = poseringen blir bra!

Förhoppningsvis få tävla i min vanliga längdklass där jag egentligen hör hemma.

 

MEN sen var ju den absolut största anledningen till att jag inte placerade mig bättre den här dagen givetvis att övriga atleter var bättre helt enkelt. Domarna dömer och på den här nivån av tävling som Olympia faktiskt är så är det inga knäppgökar som bedömer oss får man ju hoppas!

Så en 8:e placering fick jag helt enkelt nöja mig med.

 

Efter tävlingen hade jag unnat mig att få stanna kvar ytterligare tre dagar för lite semester, vila och avkoppling. Jag släppte alla tankar på tävlingen och lät mig bara ”va”, sova ut, träna, chilla vid poolen, äta god mat och få umgås med mina fina vänner som delade dessa dagar med mig.

Bild: Bikini från beachwear.se

 

I nästa blogginlägg så kommer jag fortsätta mina tankar kring framtiden och eventuella kommande satsningar/tävlingar. Men jag känner att jag behöver den här helgen på mig att få reflektera och fundera lite till innan jag kan fatta några beslut.

Så, helt enkelt: på återseende efter helgen! 🙂

 

Lägg gärna dina kommentarer till detta blogginlägg på mitt Instagraminlägg som hör till detta inlägg.

IG: @heleneice @heleneice_video